Välkommen till Sommarhemmet !

"Föreningen Norra Latins Sommar-hem har till uppgift att anordna lant-vistelse under ferierna och skolresor för lärjungarna vid Högre Latin-läroverket å Norrmalm i Stockholm; att för detta ändamål ekonomiskt understödja lärjungar, som därav äro i behov, samt att mottaga och förvalta medel, som ställas till för-eningens förfogande."

Så stod det i den första paragrafen i Stadgar för Föreningen Norra Latins Sommarhem, antagna vid kons-tituerande sammanträde den 17 mars 1938. "Lärjungarna", grab-barna, sa förstås oftare Sommis än det officiella Norra Latins Sommar-hem. Namnet Sjövik,efter själva

egendomen i Marum på Björkö-Arholma i Roslagen, använde man också, men efter några år allt mindre. In på 50-talet kan man faktiskt säga att begreppet Sjövik inte användes alls, det försvann, men bara för att sedan återupplivas under 60-talet.Det i sin tur för generationer av "pensionärer" väl-kända begreppet "Pojkstaden vid Ålands hav" kunde man första gången se i tryck 1943 i reklam-broschyren, som från det året fick en mer påkostad layout. T.ex var förstasidans foto signerat den väl-renommerade fotografen Kerstin Bernhard, förresten granne till Sjövik. Varje år distribuerades broschyren inte bara till norra-

latinarna utan också till elevernai några andra, i första hand Stock-holmsläroverk. Ansökningarna om plats på Sommarhemmet kom oavsett om familjerna hade eget sommarställe eller inte. Med sitt renommé och sin pedagogiska inriktning upplevdes inte Norra Latins Sommarhem som något slags "sommarparkeringsnöd-lösning". Som mest genom åren var antalet pensionärer ett par 50-talssomrar uppe i drygt 110 läro-verkskillar inom åldersspannet 12 till 17 - 18 år. Enligt uppgift betraktades också Sommis vid den tiden som det till deltagarantalet största enskilda seglarlägret i landet.
 

Pojkstad för pensionärer?

Namnet "Pojkstaden vid Ålands hav" fick Sigge, har han berättat, upp-slaget till från titeln på en då känd Hollywoodfilm, "Männen i pojk-staden." - Fast några andra likheter fanns det ju knappast mellan Sommis pojkstad och filmens! Men säkert minns många Sommiskillar av tidigare generationer hur huvud-rollens idealistiske präst, Fader Flanagan spelad av Spencer Tracy

 så oförtrutet men någon gång tragiskt nog förgäves kämpade för att få avsigkomna amerikanska storstadsungdomar  som till exem-pel Mickey Rooneys rollfigur - på rät köl! Filmen hade förresten flera verkliga förebilder, i första hand "Boys town" nära Omaha, Neb-raska, grundad 1917! Till formen var Sommarhemmet ett privat drivet internat, en s k "gosspension". 

Så i linje med den tidens språkbruk både skrev och sa man "pensionär" om deltagarna. Idag har ju det ordet en helt annan betydelse. Men ordet pensionär på Sommis blev från allra första början ett begrepp med en hedersinnebörd och ett arv som genom alla år vårdades mycket noga.

 

Minneslistan

De första åren talades alltså om "pensionärerna" i Minneslistan, den hophäftade mapp av maskinskrivna A4-ark med allehanda informationer, introduktionstips och utrustningslista som om man hade haft tur att få komma med, fick hemsänd med post i god tid före vistelsen på Sommarhemmet. Inte minst skulle ju gossens moder(!) för att före-komma att hans kläder skulle komma på avvägar därute hinna sy på en liten lapp med pensionärens nu tilldelade märknummer (eller egna namnlappar) på varenda klädesplagg och sänglinnet – dåtidens sovsäckar tilläts inte! Texten var naturligtvis skriven av Sigge och gav en välmatad infor-mation till deltagaren och hans familj. Inled-ningsvis angavs sam-lingsplats och tidpunkt för avfärden till Sommarhemmet. Ända in på tidigt 50-tal for man med Wax-holmsbåt från Strandvägskajen i c:a fem timmar - på en av rederiets längsta trader. Men förutom upple-velsen av själva båtfärden genom

skärgården gavs många tillfällen till att ta del av intressanta bryggtillägg med allt folkliv på bryggorna innan man nådde tidtabellens "Marum-Björkö".

När Waxholmsbolaget med tiden, till följd av konkurrerande busstrafik, började dra ner på antalet trader övergick man för Sommarhemmets del till att åka med Roslagsbanan till Norrtälje. Där mötte inhyrd SLO-buss (Stockholms Läns Omnibuss-aktiebolag) med karakteristisk beigemålad kaross och grönt tak och inombords bakelitdoftande(?) ledstänger och handtag och efter sig en presenningsförsedd släp-vagn för gods och bagage. Buss-resan gick via Elmsta till Väddö och sen vidare söderöver på den ibland för någon mage lite väl slingriga landsvägen. Under de avslutande Sommarhemsåren kunde resan företas hela vägen med egen direkt-buss.
På minneslistans första sida hittade man bl.a. uppräkningen av ledarnas

och assisternas namn och deras
speciella befattningar. Inte minst det här avsnittet väckte alltid särskilt intresse och nyfikenhet, inte minst hos pensionärsveteraner. I minnes-listans övriga avsnitt gavs en mängd såväl praktiska direktiv som infor-mation om allt möjligt, som snart skulle möta (och kanske till en del också förväntades av) deltagaren ute på Sommarhemmet. Helt säkert - och naturligtvis var det tänkt just så – fungerade den målande besk-rivningen i avsnittet om Pojkstadens liv som en frestande aptitretare för de allra flesta deltagarna in spe! Så när vårterminens slut närmade sig började på allvar nedräkningen till datum för utresan. Snart hade del-tagaren "pensionären" framför sig de hägrande sommarlovs-veckorna med en eller kanske två perioder à 36 dagar på Norra Latins Sommarhem i Marum på Björkö-Arholma i Roslagen!

Pojkstaden vid Ålands hav

Här kan du se ett exempel på en del av en minneslista från 1959. Klicka på bilden så blir den större.

I det följande citeras utdrag ur Sigges text i minneslistan från 1958. Där avspeglas naturligtvis hans pedagogiska och sociala ambitioner med Sommis men också hans väl-kända formuleringsförmåga att - utan alltför uppenbara överdrifter - för ängsliga föräldrar och smått ner-vösa småkillar skildra den spän-nande miljö och lärorika tillvaro som väntade därute. 

"...Du kommer till Sommarhemmet, "Pojkstaden vid Ålands hav", som en aktad medborgare i ett litet pojksamhälle, där vi försöker låtsas och leka det som en gång i Din framtid skall bli vardagligt allvar.

På Sommarhemmet kan Du inte blott få en trevlig sommarferie, Du får även vara med om en spän-nande och lärorik lektion i praktisk samhälls-lära.  Vi försöker organi-sera vårt sommarhem och leva där som man lever i det verkliga sam-hället utanför vårt staket. Vår stads-verksamhet är visserligen en lek, men en lek med allvarlig bakgrund. Men samtidigt som vi leker, gör vi nytta. Vi bygger för framtiden. Både när det gäller oss själva och Sommarhemmet.

Kanhända blir Du inte genast leda-mot av stadsfullmäktige, sjukhus-direktör eller radiochef på Sommar-

hemmet, men i vår lilla stad har varje pojke möjlighet att skapa sig en "sam-hällsställning". som mot-svarar hans särskilda egenskaper och kunskaper - bara han vill och tar leken på allvar.

När Du blir vuxen, förvandlas den här leken till allvar. Det skadar inte att pröva sig själv och sina möjlig-heter redan nu. Det tillfället ger Dig Sommarhemmet och dess verk-samhet. Gör Ditt bästa att vara en god kamrat och var med i leken från början. Då blir Du en värdig medborgare i "Pojkstaden vid Ålands Hav."...